Brandmännens cancerfond

BRANDMÄNNENS CANCERFOND

VARFÖR BLIR MAN SJUK?

I 5–10 procent av cancerfallen spelar ärftlighet en stor och uppenbar roll. Vid vissa cancerformer, till exempel bröstcancer och tjocktarmscancer har man en förhöjd risk om flera nära släktingar har haft denna typ av cancer. För de flesta cancerformer har man dock inte hittat några tydliga ärftliga samband. Det som påverkar riskerna för att drabbas av cancer är hur du äter, hur du sover, fysisk aktivitet, om du stressar, omkringliggande miljö och din arbetsmiljö. Med andra ord så påverkar din livsstil de övriga 90–95 procenten din hälsa. En kartläggning visar att en genomsnittlig brandman kommer i kontakt med hälsofarliga partiklar 136 gånger per utryckning. Mätningen har gjorts från att larmet går till att brandmannen är hemma på stationen igen. Det är framför allt tre områden som man tittat på: hudkontakt, luftvägar och munkontakt.

HUDEN

Hudkontakt är varje gång en brandman rör vid kontaminerad utrustning och kan handla om allt från smutsiga larmställ och fordon hemma på stationen till föremål på utryckningsplatsen. Det är genom huden som den stora kontamineringen sker, huden är kroppens största organ. De larmkläder som används idag är framtagna för att kunna ”andas” för att möjliggöra för brandmännen att kunna arbeta i hög värme och ventilera fukt från kläderna. Att kläderna måste kunna andas innebär att det även kommer in brandgaser i larmkläderna. Det finns idag inget skydd mot hudkontaminering av giftiga ämnen, det är framförallt de lättflyktiga brandgaserna, polycykliska aromatiska kolväten, s.k. PAHer, varav vissa är cancerframkallande och lättupptagliga genom huden som passerar genom brandmännens kläder. Brandgaserna passerar larmkläderna och in genom huden, in i blodbanorna och slutligen lagras gifterna som ackumuleras i kroppen i fettdepåerna som påverkar kroppens DNA och det bildas defekta celler som kan bli tumörer. Hudens upptag av ämnen i brandröken ökar dessutom vid förhöjd kroppsvärme. Om hudens temperatur stiger med 5 grader ökar hudens absorptionsförmåga med 400 procent. Forskning är gjord på FOI ”Nya risker för räddningspersonal vid bränder/gasning av batteripack hos e-fordon.” där man har tittat på brandröken från Litiumbatterier som finns i elbilar. Resultatet från studien visar att larmstället släpper igenom brandgaser från Litiumbatterier efter 1 minut och gaserna har dessutom god hudpenetreringsförmåga.

LUFTVÄGARNA

På en brandplats finns gaser och partiklar i luften som inte syns och endast uppfattas som att det luktar brandrök. Det som luktar är gaser och partiklar i luften som inte kan ses med ögat. Partiklar som fastnar på kläder och utrustning kan virvla upp i luften vid ombyte, återställning, rengöring osv..

Allt som finns i brandrök som polycykliska aromatiska kolväten (PAH) isocyanater, tungmetaller mm. finns på partiklarna.

Hur stora partiklarna blir påverkar hur långt de tränger ner i lungorna. De små partiklarna kan tränga väldigt djupt ner. De ämnen som förekommer som gaser fastnar ofta i andningsvägarnas slemhinnor. Små partiklar däremot följer med inandningsluften och kan transportera kondenserade ämnen långt ner i lungorna.

Efter branden faller partiklarna till marken och bildar sot som man inte heller bör exponera huden för. Men det är framför allt när partiklarna finns i luften som man riskerar att få ner dem.

Munkontakt: Varje gång en brandman tar något smutsigt över huvudet exempelvis en tröja, stoppar in snus eller äter utan att tvätta händerna finns risk att få ned små partiklar i kroppen.